I fredags drog som sagt jag och myran iväg ut på kanot-tur, med Matfors som startstation. Mor och far skjutsade oss dit. Tack för det. Vi paddlade och paddlade.. först fel, in i en vik, haha.....

Sen ut över Marmen..... 

Jag hatade för tillfället den där jävla sjön, haha.. Vi hade motvind heela vägen och det var stora vågor. 

När vi trodde att sjön äntligen var slut efter sisådär en och en halv timme, ja då var det halva vägen kvar....i motvind! Haha, underbarrt..

Men det var bara att rocka på. Fast innan vi fortsatt över resten av sjön så drog vi ett stopp invid en strandkant för att vila lite, dricka vatten, ta nåt kort och svalka kroppen i vattnet.

Sen bar det iväg igen.

Efter halva halvan av sjön så att säga, fick jag världens skrattanfall, förmodligen av trötthet va? Eh JA.

Men kul vare, jag skrattade sickert i en kvart nästan ;p

 Nästa stopp blev efter Marmen, alldeles intill Viforsbron. Lyckliga som tysan av att äntligen slippa den sjön, kunde vi nu äntligen fortsätta våran paddeltur i "riktigt" vatten, dvs strömt, smalt vatten med forsar lite här och där.

Adjö Marmen, du vackra men djävulska sjö..

Hej Vifors...

Vi kom en liten liten bit, sen var det stopp! Kraftverket.

Så vi klev ur kanoten alldeles bredvid kraftverket, klev upp på stenröset, checkade runt lite och bestämde oss slutligen för att bära kanoten rakt över hela skiten istället för att gå en massa omvägar runt i skogen.

Så det var bara att hugga i, dra, slita och släpa. Det gick. Men det tog lite tid.

Väl nere i vattnet igen, med dom slitna små otränade kropparna, haha, fortsatt vi en bit till. Men vi hann inte paddla så hemskt lång förrän jag skådade en helt otroligt bra liten plats där vi kunde slå läger. Och det gjorde vi.

Gissa om det var skönt?

Till höger på bilden där solen fortfarande ligger på...

Mm, så vi körde först igång med att sätta upp tältet, hänga upp saker som eventuellt var lite småblöta och göra iordning lite. Jag tyckte det var bäst. Då blev det gjort. Så kunde vi käka och sen bara ta't lugnt. Satt, så blev det.

Sagt och gjort började Gustav med brasan, och undertiden tog jag och näckade lite i vattnet, samt tvättade en av mina tröjor. Vi hade med en tvål faktiskt ^^ Haha.

På campingstället och mot där vi kom ifrån.

Efter det härliga doppet drog jag på mig min underbaraste tjocktröja och parkerade mig vid brasan. Och efter det grillade vi korv, spelade på min guitalele, snackade, tog nån öl, småfiskade lite och runt elva redan var vi helt färdiga. Så då vare godnatt.

Jag sov inte särskilt bra fast än jag var trött.

   Lite vacker kvällshimmel..

Lördags "morgonen", (klockan halv elva) var ljuv. Skön luft och inte lika stekande sol som dagen innan.

Vi steg opp och jag körde på lite kaffe. Gustav gjorde mackor. Sen satt vi och käkade frukost och chillade ett tag. Gjorde oss redo för den mera "vilda" turen nedströms.

Sen packade vi ihop alla saker. Plastade in alla saker i stora sopsäckar (dubbla påsar på vissa saker) ifall vi skulle drulla i nånstans.

Och tur var väl det, för det gjorde vi, men vi kommer dit snart ;)

Snacka nyvaken, haha...

Vi stötte på en gubbe alldeles innan vi skulle bege oss. Han förklarade hur det såg ut längre ner. Det var ju bra, så vi fick en liten vattenbeskrivning, hehe.

Sen drog vi vidare. Vi stötte på lite olika små och stora forsar, som gick förvånansvärt bra för oss att ta oss igenom, för att vara två nybörjare alltså :]

Efter nån timme blev det lugnt vatten ganska länge. Så vi tog ett stopp vid en liten strand. Där styrde vi upp lite ravioli och nån öl (2,8). Gurre solade och jag sprang runt och sjöng och knäppte lite kort. Sen grävde Gustav ner mig i sanden, vilket jag själv önskat. För att jag är som jag är och det blir så bra sååå. Haha.

Sen var jag tvungen att ösa ur kanoten lite oxå. Och vi hade ju inte med nån svamp, som oftast brukar vara en stor fördel att ha med på såna här turer. Den liksom suuuuger upp vattnet på ett sånt fantastiskt sätt..haha.

Men, jag fick ta en av våra kaffemuggar istället. Den sög, på ett dåligt sätt. Men det gick det med. Man tager vad man haver, som man brukar säga.

Jah, sen ville jag inte sitta och söla nåmer, så vi diskade upp och stack vidare.

Efter bara en liten bit påväg nerför nolbyströmmen så ser jag två tomtar långt uppe på ena sidan vid skogen. Det var mor och far som stod på span. Haha. Vi stannade för att tjattra lite. Det var en fors lite längre ner, så jag frågade pappa hur det såg ut där. Sen fortsatte vi neröver. Dom stod med kikaren och tänkte kolla hur det gick för oss där. Såhär gick det ungefär: Höpp, ett, två, PLUMS sa det!

Japp, där låg vi och sprattlade som två fiskar.

Vi snodde runt kanoten åt rätt håll på en gång. Alla grejor satt givetvis fastspända, så det var bara en påse som försökte fly, men som jag tog, oxå var det ett liggunderlag som Gustav fångade in.

Sen simmade vi för kung och fosterland in mot närmsta kant. Först kom vi ingenstans kändes det som. Men det var ju bara att det gick otroligt sakta. Kanoten var ju nästan helt full med vatten och tung som bly. Men till slut så nådde vi land. Och då var det bara att få upp det viktigaste först, mobilerna, kameran och guitalelen. Vi hade stoppat mobilerna i en plastlåda och sen i en plastpåse, men det hade inte hjälpt, men det var inte så noga med dom.

Hä löse sä. Kameran funkade som den skulle. Och guitalelen hade jag packat in så bra i påsar så den var krut-torr. Kanon. Den var viktigast för mig ;)

Ja och sen fick vi tömma skor, dra ur kläder, tömma påsar osv. Sen tömde vi kanoten och i med grejerna igen och drog vidare. Det var inte speciellt långt kvar då. En fors kvar, en liten plutt. Sen vare klart. Lugnt vatten ett tag och sen var vi hemma i bommen. Där såg vi mina föräldrar igen. Vi svängde in vid en strandkant där dom plockade upp oss.

Så vare med det.

Kul som fan hade jag! Obeskrivligt kul!!  Det var min första riktiga kanot-tur i fors. Annars har jag ju bara paddlat på sjöar. Men det kan jag ju vara glad för, då är jag ju inte helt ovan iaf.

Detta har definitivt blivit en av mina största hobbys. Funderar på att sticka ut igen om två veckor, då jag är ledig hela helgen igen.

Men jisses vad jag är stel i kroppen. Haha, men det går till sig. Det är det värt!!!

Den här trippen tog oss ett dygn och 5 timmar. Det var egentligen meningen att vi skulle ha varit ute två nätter. Och igår när jag kom hem så kände jag att jag nästan fick en sorts depression... Jag ville inte vara hemma igen. Usch, det var faktiskt en riktigt olustig känsla. Jag ville bara tillbaks!

Och jag tänkte, varför är jag hemma här när jag kunde varit kvar en natt till. Men iofs, det var sån kort sträcka. Yeye.

Nä nu ska jag gå och dona lite.

Hörs.